HullerOmBullar.blogg.se

Hetero, mans-älskande, ickebitter med normalt utseende

Publicerad 2013-03-17 08:33:00 i Allmänt, Kommunikation, Politik, Socionom,

Gissa vad. Jag är en kvinna som älskar män. Det vill säga jag är heterosexuell. Jag förtydligar: Jag ligger med män. (Eller nja, snarare EN man, jag är trots allt gift sedan rätt många år). Men jag har hunnit träffa andra män innan honom. Fantastiska, trevliga, gosiga, mystiska, intellligenta män, eller nåväl, killar för den delen. Jag ångrar ingen av dem, inte ens ett och annat pucko..de har alla gjort mig till den jag är.
 
Om några jag känner skulle beskriva mig och karakterisera mig som person, så tror jag inte någon skulle ha med ordet "bitter". Inte särskilt gnällig heller..(möjligen vid blodsockerfall och stress) OK?
 
Jag tänkte att jag måste inleda det här blogginlägget med det, för annars kommer flera läsare, troligen män, att anta att jag är en lesbisk och manshatande bitterfitta som bara gnäller.
 
Och med detta inledande statement om min sexuella läggning och personliga kynne, befriat från bitterhet och gnällighet så har jag redan satt fingret på vad jag hade på hjärtat idag...för jag har nämligen upptäckt att man helst måste ha ett SAMLAGS-ALIBI för att kunna skriva om en av vår tids stora snackisar...Skriiik..genusfrågan.
 
Helst får man inte vara ful heller, då kan man bli näthatad och mordhotad. Igår delade jag ett inlägg från följande bloggare:
 
 
Författaren skriver om maskulina normer. Med ett urplock av reklambilder från de stora modehusen, vill hon illustrera hur vi hela tiden matas med olika budskap kring stereotypt manligt respektive kvinnligt.
 
24
 
 
Utöver att bilderna t ex trivialiserar och normaliserar våld, och kopplar samman det med erotik, så ville hon lyfta fram att de befäster en stereotyp maskulinitet, den tuffe mannen, (som på en reklambild skuggboxas med sin egen skugga).
 
"..Pojkar växer upp och lär sig att det vi kallar för kvinnliga egenskaper inte är åtråvärda, t.ex. empati, känslighet, lyhördhet, att vara omsorgsfull. De personlighetsdrag som en ”riktig man” ska inneha är stark, aktiv, hårdhudad, kontrollerad, aggressiv, tävlingsinriktad m.fl. 
 
I det kvinnliga facket får även homosexuella män placeras, varför vi från heterosexuella män kan få höra: ”Är du bög eller?” och ”Kom igen, din fitta” om en man inte är tillräckligt tuff, enligt rådande maskulinitetsnormer. ”Fitta” används som ett skällsord som får symbolisera svaghet. ”Kom igen, din kuk” används, mig veterligen, inte på samma sätt.."
 
 
Hon skriver vidare att vi lever i en kultur där män till viss del begränsas till enbart ”manliga egenskaper”, krav och stereotypa attityder. En del av dessa normer är ett samhällsproblem. Det är normer vi måste upplösa, utmana, förändra och ifrågasätta – för både män och kvinnors skull. (Observera att hon skriver om maskulina normer, inte att förinta män, som helt släkte).
 
Den som vill ha ett exempel på vad jag menar kan ju t ex gå in på Flashback och läsa vad många människor tänker om Yohio. 
 
Nåväl. To the point: Idag roade jag mig med att läsa vad män i allmänhet skrivit i mina vänners facebooktrådar, när de delat ovanstående blogginlägg.
 
Det första som slår mig är att REAKTIONERNA på hennes blogginlägg MER än något annat visar hur viktigt det är att vi pratar om maskulinitetsnormer, och ifrågasätter dem.
 
Följande kommentar från en man på Fb tycker jag i stort sammanfattar vad jag menar:
 
"...Även om en lesbisk & manshatande kvinna inte kan förstå hur en kvinna kan gilla att ge en man oralsex, så är det faktiskt inte en jätteovanlig företeelse.." (apropå en av bilderna).
 
Det lite roliga med den här mannen är att han inte själv förstår, att han bara genom att uttrycka och anta att alla kvinnor som skriver om genusfrågor är lesbiska, manshatande och aldrig haft oralsex med en manillustrerar varför maskulinitetsnormer är ett samhällsproblem.
 
För det författaren inleder sitt inlägg med, är mäns våld mot kvinnor i Sverige. Men i facebookloggarna reduceras detta faktum snabbt till att handla om författarens ev sexuella läggning, utseende och inställning till oralsex.
 
Ordet "bitterfitta" dyker upp mer än en gång. Jag säger som författaren; det är sällan det dyker upp ordet "bitterkukar", när vi diskuterar genusfrågor.
 
Debatten om genusfrågor behöver neutraliseras. Den handlar inte om att kvinnor, som ifrågasätter rådande normer, hatar män. Den handlar om att mänskliga egenskaper som ses som typiskt "kvinnliga" behöver accepteras hos bägge könen i större omfattning än vad det gör idag.
 
Det handlar om att de typiskt "manliga" egenskaperna (hårdhudad, inte visa känslor, aggressiv, tävlingsinriktad) behöver tillmätas mindre värde, och i vissa fall också accepteras hos bägge könen, i ett samhälle som ska utvecklas, där alla skall behandlas lika och få må bra.
 
Kan vi inte prata om det istället, för att attackera kvinnor med åsikter, utifrån argument kring deras utseende och sexualitet?

 

 

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela