HullerOmBullar.blogg.se

Känsla av sammanhang och det professionella samtalet

Publicerad 2012-10-03 20:06:00 i Allmänt, Elevhälsa, Skolkurator, Socionom,

Fredagen närmar sig, liksom förberedelser för ny resa till universitet. De sista två timmarna efter föreläsningarna där skall ägnas åt PBL, problembaserat lärande. I korthet går det ut på att vi arbetar i grupp om 8 personer. Varje grupp har en handledare, en psykologstudent. Vid varje tillfälle delar denne ut ett problem, ett "case", eller vinjett. Efter brainstorming kring vilka erfarenheter gruppen har inom sina respektive yrkesområden, så förbereder vi en frågeställning utifrån vinjetten som vi arbetar med hemma till nästa gång. Tex via litteratur eller artikelsök. Tanken är sedan att återsamlas och inleda varje träff med en diskussion kring det var och en funnit, och också koppla det till våra yrkeserfarenheter, innan vi avslutar med att få en ny vinjett.
 
I början kände jag mig lite skeptisk, men jag kom att inse förra gången att det här sättet att arbeta i grupp på, faktiskt är både spännande och lärorikt. Det känns som att det vi läser och lär oss, också av varandra, har chans att fastna på ett annat sätt. Min grupp består mestadels av kuratorer inom både öppen och slutenvård, skola, socialtjänstemän, behandlare och läkare. Samtliga arbetar med samtal dagligen.
 
Till veckans PBL läser jag om samtal och kommunikationsteori, och friskar upp minnet med bland annat Antonovskys KASAM, som många känner till.
 
Jag tänker att det finns något sympatiskt över Antonovskys sätt att relatera till vad det är som gör att vi människor kan klara oss igenom svåra upplevelser och utmaningar i livet.
 
Aaron Antonovsky var koncentrationslägerfånge under andra världskriget, och han överlevde lägret och krigets fasor med den mentala hälsan i behåll. Han lade märke till att vissa fångar klarade prövningarna bättre än andra. Dessa utmärktes av vissa egenskaper, vilka han kallade KASAM, som är en förkortning av "Känsla av sammanhang". I sin tur består KASAM av de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och mening
 
Människor med hög förmåga inom alla tre begreppen, mår, om än lite förenklat, bättre och klarar av motgångar på ett bättre sätt.
 
Antonovskys teori går att koppla till kommunikation. Man kan samtala med människor så deras känsla av KASAM höjs. Det går att åstadkomma. Både professionellt och privat.
 
"Kunskaper förmedlas i samtalet, utvägar diskuteras, sakta återfår man kontrollen över en akut situation, och på längre sikt sitt liv"..
 
"Att hjälpa människor att se mönster och samband i sina liv, så att de kan börja att handla medvetet".
 
"En förutsättning för att öka möjligheterna att kunna styra sitt liv, är att se vad som styr det, vilka regler som bestämmer det, i vilka mönster jag ingår och vilka mönster mina handlingar bildar
 
(Anders Engqvist, ur boken "Om konsten att samtala").
 
En utmaning för samtalsbehandlare idag, är att få tiden som krävs, och förståelse för vilka processer som sätts igång genom det professionella samtalet. I dagens samhälle ska allt dessutom gå så snabbt. Snabba lösningar på livsproblem som byggts under år, skall helst lösas på ett par, tre samtal.
 
Gör det inte det, så ska eleven t ex inom skolan, eller klienten inom socialtjänsten, remitteras vidare. Processen skall börja om, ett nytt förtroende ska byggas upp någon annanstans. (Om anknytningsproblematik och brist på tillit till andra, dessutom är en av de bakomliggande orsakerna till att en klient är i behov samtal, så blir byten av behandlare, jfr tex ständiga byten av socialsekreterare, mera skadande än de gör nytta, är min personliga erfarenhet).
 
Kanske blir samtal mellan människor dessutom allt mer en bristvara, i vårt uppkopplade sätt att leva. Vi chattar, sms:ar, och mailar, vilket har sina fördelar många gånger...Men trots det, finner i allafall jag att inget slår det mänskliga mötet och det många gånger läkande samtalet. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela