Om Neofobi och kräsmagade barn
Hört talas om Neofobi? Ett finare namn på när man har svårt att prova nya smaker. Allmänt känt bland många föräldrar som ihärdigt försöker få sina kinkiga pluttisar eller tonåringar att smaka av allt och älska mat som grönsaker, fullkornsbröd eller köttfärssås med fruktade lökbitar i. Ett litet problem i vissa familjer och ett jätteproblem för andra.
Förklaringen ligger i våra ärftliga anlag, det har varit en överlevnadsmekanism, tänkt att skydda oss från att äta av okänd, farlig mat. Det fanns helt enkelt en anledning till att förr vara lite skeptiskt inställd till ny föda. Risken idag för att mamma eller pappa ska servera dödlig fiskgratäng till middag får dock ses som rätt minimal..
Idag har det kanske blivit ett hinder för barn att äta mer allsidigt. För många försvinner neofobin bortåt 7-8 årsåldern, för andra hänger det envist kvar, i större eller mindre omfattning. Vad kan man göra åt det?
Min erfarenhet är att det är lätt att som förälder endera bli alldeles för följsam (Jag steker bara pannkaka åt honom, för det är det enda han äter, och han kommer dö av svält om jag inte gör det) alternativt att matstunderna präglas av tjat, hot och negativitet. Jag tror vi alla kan känna igen oss i bägge förhållningssätten...
Jag menar..vem har inte svettigt gormat "VI SMAKAR AV ALLT!!" efter att ha trätt curryräkor på spett i flera timmar? Eller haft grillkorv med till vännerna som man vet kommer servera grillad fläskkarre med synliga fettränder.
Det finns många teorier om hur man på bästa sätt får sina barn att äta bra.. Sätt upp ditt mål. Mitt är att jag vill att barnen ska lära sig att njuta av god mat, äta allsidigt och i lagom proportioner. Barn behöver öva länge för att lära sig acceptera en ny smak, så det gäller att vara hyfsat envis och servera samma rätt om och om igen. Själv serverar jag faktiskt inte heller så många mellanmål, för vår del har jag upptäckt att hungern är bästa kryddan. Gillar de inte maten så serverar jag inget annat. Det kommer en ny chans att äta om några timmar, kanske passar galoscherna bättre då..?
Vi pratar alltid positivt om att äta. "Smaka, om du inte tycker om efter det är det ok". Vi låter också barnen delta i tillagningen (mer om det en annan gång). Vi äter också rätt varierat, serverar mycket grönsaker och färgglad mat, gärna i olika skålar så de kan plocka lite som de vill. Om man t ex vill att barnen ska äta sill, så måste man servera det då och då..:)
Barn är väldigt olika, som i alla andra sammanhang. En del kan vara otroligt mer envisa än andra barn när det kommer till att prova nytt. Varje förälder känner sitt barn bäst, och har sina egna knep, dela gärna med dig av dina erfarenheter!