Blodsockerfall och italiensk konflikthantering
Det här med att bestämma ställe för var hämtmaten ska hämtas, när man är fem viljor i familjen, har aldrig varit lätt. Hur gör andra? Jag är uppriktigt intresserad. Sitter de hemma och kör med handuppräckning och röstar innan de bestämmer sig? Sten,sax, påse? Turas om att bestämma från gång till gång? Ett lågmält samtal som slutar i att man enas i att alla vill åka till McD?
Hos oss uppträder den berömda Vrålvarianten.
Den går lite förenklat ut på att fem personer skriker, ungefär samtidigt : -Kebabpizza! -Thai! -Low Carb burgare på Max! -Tjockpizza! -Burger King! (Valfritt att gissa vem som vill ha vad..)
Ingen enas, alla fortsätter högröstat diskutera i bilen. Någon tvärsurar. Någon låtsasgråter dramatiskt och spelar martyr. En vuxen med gravt blodsockerfall muttrar .."Offf coursseee.." och slår ut med händerna i uppgiven italiensk gestikulering och vill inte bidra ytterligare till konfliktlösningen. En annan vuxen säger -"Eftersom ni inte kan komma överens så bestämmer jag att.." ...varpå ljudnivån når orkanstyrka när alla gemensamt skriker "DU BESTÄMMER ALLTID!"
Sist slutade det hur som helst med att vi köpte en tjockpizza på ett ställe och stannade för en Calzone på ett annat ställe. Frid och fröjd. Fridens liljor.
TILLS...ett barn upptäcker att ett annat av barnen fått en gratisklubba inne på restaurangen när denne följde med in och hämtade den ena pizzan. Då utbryter fullskaligt krig i baksätet.
Mamman höjer volymen på radion. Bisarrt nog spelas "wake me upp before you go go" med Wham. Alla som hört den vet att..den är..rätt hurtig. Bråket tonar ut. Och när de börjar spela "Moves like Jagger" är vi nästan hemma och alla är nöjda igen. För den här gången..